En kraftig ökning av den fossilfria elproduktionen är nödvändig för att vi ska klara klimatomställningen och den pågående elektrifieringen av samhället. Att installera solceller på tak är en viktig åtgärd för att nå dit, men om vi ska öka vår fossilfria elproduktion kraftigt är solparker på mark minst lika viktiga. Stora solparker skapar snabb och omfattande klimatnytta genom att bidra till elektrifieringen av samhället.

Solparker är tillfälliga installationer som inte kräver permanenta ingrepp på marken, till skillnad från anläggning av exempelvis fastigheter eller infrastruktur. En vanlig utformning är att dubbelsidiga solcellspaneler placeras i rader med omkring 4-10 meters mellanrum. Panelerna fästs på stålprofiler, cirka 0,5–1 meter ovan mark, och profilerna installeras i marken. De enda ”byggnader” som uppförs är mindre transformatorstationer för att leda elen som produceras ut till elnätet. Runt solcellsanläggningen uppförs generellt ett stängsel för att hindra intrång då en solpark räknas som högspänningsanläggning. Häckar eller träd planteras längs stängslet, dels för att minska den visuella påverkan, dels för att bidra till en ökad biologisk mångfald. Avstånd mellan staket eller häckar och paneler kan anpassas för att möjliggöra vändning med en mindre jordbrukstraktor.

I Kungsåra finns Sveriges största solpark, som producerar el motsvarande årsförbrukningen av 7 300 elbilar. Bakom parken står Helios Nordic Energy, medlem i Nätverket för solparker.

Solparker är tillfälliga anläggningar som inte förstör marken och som kan kombineras med odling eller bete. En stark och livskraftig livsmedelsproduktion är inte enbart beroende av mark och odling. I debatten kopplat till jordbruket glöms ofta bort att det är företag som likt andra verksamhetsinriktningar behöver sprida risker och intäkter. Inte minst kommer ett förändrat klimat att innebära ytterligare påfrestningar och behov av anpassning för en redan hårt pressad bransch. Att anlägga en solpark på en del av sin mark kan vara ett sätt för en lantbrukare att säkra upp en långsiktigt stabil intäktskälla som möjliggör nyinvesteringar och en rationell livsmedelsproduktion på lantbruket i sin helhet. Delar av primärproduktionen är dessutom elintensiv och även för livsmedelsindustrin som ska förädla våra lantbrukares livsmedel är behovet av stabila och låga elpriser avgörande för konkurrenskraften. I en rapport från åtta länsstyrelser i södra Sverige, däribland Skåne, konstaterar man att de aktuella länen står för huvuddelen av den svenska livsmedelsproduktionen, och att ökade elpriser i södra Sverige därmed snabbt kan komma att sprida sig i form av ökade matpriser och en minskad livsmedelsproduktion på sikt. Solparker kan dessutom skapa goda förutsättningar för att behålla produktionsförmågan och gynna den biologiska mångfalden på jordbruksmark. Genom att utforma solparker med ängar, kantzoner, trädhäckar eller annan växtlighet gynnas insekter, fjärilar och fågelliv som har svårt att få plats i det moderna lantbruket.

Det som avgör en möjlig placering för solcellsanläggningar är i första hand förutsättningarna att ansluta till elnät som har tillräcklig kapacitet för anläggningen. Närhet till existerande elnätsanslutning är inte bara nödvändigt ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv, det innebär också ett mindre intrång än om elnätet ska byggas ut långa sträckor för att ansluta en solcellsanläggning. Andra viktiga förhållanden är bland annat tillgänglighet, byggbarhet, planförutsättningar, investeringsvilja och andra intressen. Tillgång till större sammanhängande ytor och avsaknad av fysiska hinder gör ofta jordbruksmark särskilt väl lämpad för solcellsanläggningar. För den enskilde markägaren som vill etablera en solcellsanläggning är naturligtvis tillgång till egen mark helt avgörande.

Det finns alla möjligheter att tillgodose Sveriges behov av både en stärkt livsmedelsförsörjning och ökad elproduktion. Vad som är en lämplig placering för solparker avgörs av en mängd faktorer, inte minst möjligheten att ansluta till elnät som har tillräcklig kapacitet. Andra centrala faktorer är vilken mark som finns tillgänglig, markens byggbarhet, andra förekommande intressen och områdets planförutsättningar. Därför behöver valet av plats i varje enskilt fall bygga på en sammanvägd bedömning. Att ställa jordbruk mot solparker är dessutom onödigt då de går att kombinera. För att hålla borta vegetation från att skugga solpanelerna måste någon form av skötsel göras inom parkerna. Det kan till exempel handla om att odla vall eller sädesslag mellan panelerna och sedan bruka marken med en traktor eller att ha betande får i parken. Sveriges totala jordbruksmark uppgår till 3 miljoner hektar, varav knappt 115 000 hektar ligger i träda. Den totala ytan för godkända solparker på jordbruksmark om högst 2 997 hektar utgör alltså 0,1 procent av jordbruksmarken eller 2,6 procent av mark som i dag ligger i träda. Totalt upptar parkerna som fått godkänt eller väntar på besked en yta på 19 820 hektar, av vilket högst 55 procent (11 027 hektar) avser jordbruksmark. Det motsvarar 0,4 procent av jordbruksmarken eller 10 procent av mark som i dag ligger i träda.

De parker som godkänts under 2023 upptar en yta på 1 803 hektar. Totalt sedan 2019 uppgår den sammanlagda ytan för godkända solparker till 4 452 hektar. Av de solparker som godkänts under 2023 avser högst 57 procent av ytan jordbruksbruksmark. Totalt sedan 2019 är motsvarande del 67 procent (2 997 hektar) på möjlig jordbruksmark, enligt illustrationen nedan. I andelen jordbruksmark ingår även ”delvis jordbruksmark” och ärenden där typ av mark inte framgår av underlaget, vilket innebär att andelen är något överskattad. Den genomsnittliga livslängden för solparker är 30–40 år och när solpanelerna monteras ned kan marken återigen användas för fullskalig jordbruksproduktion. Parker som anläggs på åkermark kan dessutom, när det är lämpligt, kombineras med jordbruk och bete.

All elproduktion innebär någon form av påverkan på omgivningen. Fördelen med solparker är att de varken luktar, låter eller kräver stora kraftverksbyggen. Samtidigt innebär inte minst större solparker en förändring av landskapsbilden som kan uppfattas på olika sätt. Vi som är verksamma i branschen har ett gemensamt ansvar för att anlägga våra parker på ett sätt som minimerar negativa effekter på närområdet.

Även om efterfrågan på el ofta är störst på vintern påverkas elpriset, inte minst i södra Sverige, av att behovet överstiger utbudet under fler delar av året. Under 2022 var elpriserna i elområde 4 som högst i augusti, och under 2021 var prisskillnaden mellan elområde 4 och 3 som allra störst i juni – det vill säga samtidigt som solel har störst potential att bidra till att jämna ut priserna. Enligt en rapport från Sweco kan ny solkraft bidra med ungefär likastor sänkning av elpriset i elområde 4 som ny kärn- eller vindkraft.

Alla kraftslag i elsystemet har tider på året där produktionen av olika skäl minskar. Solkraften har ett utmärkt samspel med vindkraften som har lägre produktion under de tider på året då solkraften producerar som mest. Sol- och vindkraften kan därför anses vara utmärkta komplement till varandra för ett mer stabilt elsystem. När sokraften producerar mest under sommaren går dessutom kärnkraften ned i produktion ett antal veckor för underhåll och även kraftvärmen vars affärsmodell bygger på ett värmebehov minskar produktionen. Med mer solkraft i elsystemet under sommaren kan också vattenkraften ytterligare spara vatten i sina magasin för att balansera vindkraften under vintern.

Klimatnyttan av solelproduktion är mycket stor. Detta trots att tillverkningen av solceller är en energikrävande process och de flesta solceller tillverkas i Kina, där kolkraft utgör en stor del av elproduktionen. Baserat på de beräkningar och studier som finns tillgängliga är vår uppskattning att klimatnyttan för solceller som installeras i Sverige är cirka 600 gram koldioxidekvivalenter per producerad kilowattimme. För solceller som installeras i norra Europa tar det bara 1,2 år att producera lika mycket energi som förbrukats i tillverkningsfasen, enligt en studie från Fraunhoferinstitutet. Vid en livslängd på 30 år producerar alltså solcellerna 25 gånger så mycket energi som krävs för tillverkningen.

Solcellsparker är tillfälliga anläggningar och till skillnad från fastigheter eller infrastruktur kräver de inte kräver permanenta ingrepp på marken. Panelerna monteras på ställningar som trycks ned i marken utan betongfundament och inga ytor behöver hårdgöras. Det innebär att jorden fortsatt täcks av växtlighet vilket skyddar den värdefulla jordbruksmarken. När solpanelerna är färdiganvända och plockas ner, efter cirka 30–40 år, kan marken åter användas för fullskalig jordbruksproduktion.

Enligt Världsbankens solatlas är elutbytet från solceller lika stort i södra Sverige som i Danmark, Nederländerna och norra Tyskland (cirka 1 000–1 100 kWh/kWp) och bara marginellt mindre än södra Tyskland. Även längs kusterna i norra Sverige, där befolkningstäthet och elbehov är högst, är utbytet i nivå med de södra delarna av landet, delvis eftersom den svalare temperaturen ökar solcellernas verkningsgrad.

I slutändan är det alltid upp till markägaren att avgöra hur marken ska användas. Solparker är en tillfällig installation, med en livstid på 30–40 år. När solpanelerna är färdiganvända och plockas ner kan marken åter användas till annat. Anläggningarna kräver inte permanenta ingrepp på marken som vid anläggning av exempelvis fastigheter eller infrastruktur. Panelerna monteras på ställningar som trycks ned i marken utan betongfundament och inga ytor behöver hårdgöras. Det innebär att jorden fortsatt täcks av växtlighet under parkens drifttid vilket motverkar erosion och lämnar matjordskiktet orört.

Återvinning av solpaneler omfattas av det så kallade WEEE-direktivet (2012/19/EU) som reglerar återvinning av elektroniska produkter. Direktivet har implementerats i svensk lagstiftning genom avfallsförordningen (2020:614) och Naturvårdsverkets föreskrifter om yrkesmässig lagring och behandling av elavfall som omfattas av producentansvar, NFS 2018:11. Reglerna innebär att alla som säljer solpaneler på den europeiska marknaden omfattas av ett producentansvar som ska säkerställa att produkten återvinns. Återförsäljaren eller producenten ska också informera konsumenten om var produkten ska lämnas då den är uttjänt. Vi välkomnar att regeringen aviserat ett ökat stöd för forskning kring metoder för återvinning av solceller.

Fördelen med solparker är att de varken luktar, låter eller kräver stora kraftverksbyggen, vilket begränsar påverkan på närmiljön. Samtidigt innebär inte minst större solparker en förändring av landskapsbilden som kan uppfattas på olika sätt. Att uttala sig om generell positiv eller negativ påverkan på bostadsvärden är därför svårt. Däremot vet vi att det finns stort behov av mer billig el för att minska utgifterna både för företag, lantbrukare och hushåll, vilket solparker har stor potential att bidra till.

Det finns alla möjligheter att tillgodose Sveriges och Skånes behov av både en stärkt livsmedelsförsörjning och ökad elproduktion. När det är lämpligt kan parkerna kombineras med jordbruk och bete och efter att solpanelerna monterats ned kan marken återigen användas för fullskalig jordbruksproduktion. Dessutom är lantbruket i stort behov av mer billig el för att minska utgifterna och säkerställa att verksamheten blir lönsam. I en rapport från åtta länsstyrelser i södra Sverige, däribland Skåne, konstaterar man att de aktuella länen står för huvuddelen av den svenska livsmedelsproduktionen, och att ökade elpriser i södra Sverige därmed snabbt kan komma att sprida sig i form av ökade matpriser och en minskad livsmedelsproduktion på sikt.

All elproduktion innebär någon form av påverkan på omgivningen. Fördelen med solparker är att de varken luktar, låter eller kräver stora kraftverksbyggen. Samtidigt innebär inte minst större solparker en förändring av landskapsbilden som kan uppfattas på olika sätt. Vi som är verksamma i branschen har ett gemensamt ansvar för att anlägga våra parker på ett sätt som minimerar negativa effekter på närområdet.

Det finns goda förutsättningar för solcellsparker att bidra positivt till den biologiska mångfalden. Exempelvis kan orörd vall och ängsväxter under solcellerna öka artrikedomen och kolinlagringen i marken och ge en bättre jord tillbaka. Genom att utforma parken med kantzoner, träd, häckar eller och annan växtlighet kan de positiva effekterna på den biologiska mångfalden stärkas ytterligare. En solcellsanläggning kan därmed innebära en möjlighet för insekter, fjärilar och fågelliv som har svårt att få plats i det moderna jordbrukslandskapet.

Enligt SCB har solkraften i Sverige bidragit med drygt 3 TWh el under 2023. Det motsvarar den årliga användningen av hushållsel i 600 000 villor, eller 2,5 procent av den totala svenska elanvändningen.